Kropp och själ

Det är skrämmande att ta ett steg rakt ut i det verkliga livet.

Måste släppa taget om allt, om det trygga livet man alltid haft.

Nu ska jag skaffa mitt första jobb, egen lägenhet i storstan.

Det är inte det praktiska det handlar om, det vet jag att jag klarar av.

Det är förberedandet, det psykiska, att våga.

Jag har ju haft egen lägenhet i lite över ett år (jo bara),

Jag har studerat utan paus och uppehåll ända sedan jag började som barn.

Och nu plötsligt får man inte gömma sig bakom böcker :)

Det känns väldigt skönt ändå. Stå på egna ben; helt ensam.

Nystart. Jag kan bestämma precis hur jag vill ha det.

Träffa likasinnade människor och leva ut min energi som jag har inom mig.

Har verkligen inte trivts i denna stad, ensamt, tråkigt, tomt.

Det smittar av sig på mig, jag känner mig ibland tom och fantasilös.

Känns så begränsat och tillgjort. Som att allt går runt i en cirkel.

Jag är ganska livlig av mig egentligen, Jag gillar inte rutiner egentligen,

det är bara ett sköld som jag håller uppe så länge. Och snart är tiden inne,

antingen kastar jag av mig det eller så kommer någon att rycka av det som kasta ut mig.

Snart ska jag ta en steg ut i det verkliga livet. Det finns bara en väg ut, bara ett val. Gör det!