How Life Should Be
Dagarna innan jag flyttade till Sthlm funderade jag mycket. Av vad som väntas av mig, om hur mitt jobb kommer att bli, om vilka personer jag kommer att träffa och hur många dansgrupper jag kommer att kunna välja mellan...Jag byggde upp en förväntning av hur allt skulle se ut. Allt kändes så spännande och roligt. Jag skulle få jobba sida vid sida av självaste Fan Xiulan, jag skulle få ansvara för hela Spa avdelningen.
Ja jag kan ju meddela att inget av det har börjat än. Jag vet fortfarande inte hur det kommer att bli. I lägenheten håller de på renovera och på jobbet håller de på renovera. Men vem bygger upp mig och ställer mig på plats? Jag vill putsas och få stå och skina. Jag säger inte att jag har ändrat mig, jag säger inte att jag har gett upp. Mitt liv har ju knappt börjat än. Men i denna sekund som är slut innan inlägget har publicerats. Ja i denna sekund så har jag inga vänner här, inga pengar, ingen sysselsättning, inget riktigt hem och jag bara går och väntar på att få börja jobba.
Jag känner mig oförskämt otacksam! Men det är något som gör att jag inte är helt nöjd med tillvaron. Jag har nog bara för mycket tankar i huvudet, behövde få utlopp för mina känslor. Det är nog över på noll tid. Upp med hakan och tänk positivt. Snart börjar mitt nya liv, snart! Men just nu är jag i ett hjälplöst ganska tråkigt mellanläge...