Kropp och själ

Jag undrar vad människor skulle äta om inte forskning sa vad som är bra och dåligt? Följer vi grupptrycket och äter ris, pasta och potatis för att det är den rådande normen? Hur uppstod dieterna?

 

Ett paradigm är ett rådande tankesätt som är allmänt accepterad av folket. Inom forskningen så handlar det oftast om teorier. Teorier som har många på sin sida. För att få resultat av forskning behövs hela tiden nya teorier och metoder. Och allt som är nytt känns till en början lite ovant och kan vara motstridande jämför med sina tidigare värderingar och åsikter. Därför kommer det alltid att finnas en anomali som är ett faktum som strider emot ett paradigm. Jag tror som forskaren Karl Popper att anomali är nödvändigt för att vetenskapen ska kunna utvecklas.

 

”Ett paradigm kan symboliskt liknas vid ett filter eller glasögon som någon betraktar verkligheten genom”

 

Om någon skulle komma med en ny diet; som praktiskt taget sker var och varannan dag. Så skulle folk till en början tro på det och sen börja ifrågasätta den. Och om inte det andra steget sker så skulle det inte finnas något filter i vårt kunskapsfält. Alla skulle uppstå som lättlurade. ”Låt kilona rasa” är en typisk rubrik på hälsotidningar. När man sedan slår upp artikeln står det ”Festa på pasta och rasa i vikt” där de påstår att potatis, pasta, bröd och bananer är fettförbrännande och ger bättre mättnadskänsla. Ändå ”vet” vi att det är just dessa ovan nämnda råvaror som höjer blodsockret extra mycket och går ner lika fort. Vilket i sin tur leder till att vi blir hungriga igen och dessutom sötsugna. Varför äter då majoriteten i västvärlden så mycket bröd och pasta? Jo för att innan GI trenden kom så var normen att äta på detta viset.  Paradigmen hushållskost anses nyttigt och allmänt accepterad. Sedan kom en anomali som spräckte hål i teorierna och gav ny information på vad som händer i kroppen när man äter mat med högt glykemiskt index. Tack vare det äter (vissa av oss) nyttigare i dag.

 

 

Professor och vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn hävdade däremot att anomalier skapade kriser. Det menade han eftersom att människor tappar förtroendet till olika teorier. Ja det är väll självklart, ny forskning kommer med ny kunskap som återigen får tidigare normer ur balans. Vad tänkte inte jag första gången jag fick höra att ris, pasta och potatis inte var bra, det som har legat på min tallrik varje dag så långt jag kan minnas. Thomas Kuhn håller i alla fall med om att det alltid kommer att uppstå anomalier som leder till paradigmfalsifieringar. Alltså att man spräcker en gammal teori.

 

”Thomas Kuhn har en för bestämd uppfattning om hur vetenskapen bör vara och vad som kommer att skada den.”

Man måste vara mer öppensinnad, världen förändras, människor förändras och vetenskapens viktigaste uppgift är att förnya sig och hänga med i svängarna. Karl Popper tror på att falsifiering är en viktig del av att vetenskapligt kunna bevisa något. Hans teori är att forskare bör ta en ny eller redan befintlig teori och pröva den i omgångar med nya hypoteser tills att de hittar något som kan motbevisa teorin. Om en teori inte har kunnat motbevisats betyder det ändå inte att den är sann. Alltså innebär det att ”Festa på pasta” artikeln behöver motbevisas innan jag säger något mer.

 

 

Vad säger ni? Skriv en kommentar.


♥Källor:
Theory and reality av Peter Godfrey-Smith
Topp Hälsa tidningen nr13 år 2011
http://genia.dinstudio.se/text1_10.html (Första citatet)
Wikipedia