En dröm om framtiden
I natt drömde jag massa roligt om hur framtiden såg ut. Allt var super designat. Alla byggnader var färgglada med disneymotiv på. Det fanns sylvester och den lila gula pipifågeln målat på en byggnad. Vi åkte pendelbana som hette bangbanan. Först höll vi på missa den för att chaffören stannade inte helt så vi fick hoppa in i farten. Jag vet att jag inte hade tagit den innan för jag satt och prata med en kompis och repeterade "Bangbanan" och var orolig att jag skulle komma fel. Men min kompis sa att jo den åker dit den tar bara en annan väg. Vi åkte över en jätte lån bro med vatten under och plötsligt så svänger den av! Och styr rakt ner i marken precis bredvid sjön. Jag hann inte märka vad som hände och då var vi under vattnet. Jag kommer ihåg att jag ropade Wooooww! som man gör när man sitter på en karusell men när jag kollade på folket som satt i pendeln så satt de lungt och fint med sin pressbyrå-kaffe och tidningen. Alla såg oberörda ut, det var bara jag som tyckte att det var häftigt. Så var det i hela drömmen. Som att vara turist utomlands och allt är annorlunda.
Sen gick vi av fel ändå och hamnade på ett jätte konstigt ställe. Det var ett industriområde, fast färgglatt så klart. Piff och puff på fabriken som gjorde nötter. Vi råkade beträda ett avspärrat område så en vakt skällde på oss och då frågade jag vad det var för ställe och ifall jag fick hoppa upp på stenen så att jag såg runt bättre. Den var jätte stor och när jag stod där så såg jag en bro som ledde till nötfabriken. Så vi bestämde oss för att gå dit.
Men plötsligt var vi framme hos mina föräldrar som tydligen var målet med resan. Vi hade kommit rätt. Men min mamma var bara där än så länge och min kompis gick. Så jag gick in i den stora salen som var omringad av garderober. Där sitter mamma med skruvmejsel och elektriska prylar (vilket är väldigt ovanligt). Hon har en robbot framför sig som pratar och städar. Hon säger att det är min mormor men att något är fel med henne.
-Jag tror att batteriet håller på ta slut, säger mamma
-Ladda det då eller byt ut det till ett nytt.
Men tydligen är det förbjudet att stänga av en robot, det är som att döda en person. Vi gör det ändå och då upptäcker vi att batteriet som mormor har satt in i sig själv inte passar, det är för litet. Så vi börjar leta och greja för att få det att passa och då hör vi ytterdörren!
- Det är pappa, säger mamma. Vi måste gömma henne.
Jag ställer in mormor i en garderob och så kastar jag en filt över verktygen och allt som ligger framme på golvet. Pappa märker inget, vi går till ett köpcentrum. Mega stort! Det var rullband runt mellan varje affär. Man behövde knapp gå själv. Jag kommer ihåg att jag åkte upp några våningar och så satte jag mig vid ett cafe. Där fanns tydliga gäng med mc gubbar och hip hoppar killar. De var kompisar. Och jag bara satt där i ett super modernt köpcentrum och undrade vad detta var för värld.
Vad tror ni detta betyder? Brukar ni komma ihåg era drömmar?
Sen gick vi av fel ändå och hamnade på ett jätte konstigt ställe. Det var ett industriområde, fast färgglatt så klart. Piff och puff på fabriken som gjorde nötter. Vi råkade beträda ett avspärrat område så en vakt skällde på oss och då frågade jag vad det var för ställe och ifall jag fick hoppa upp på stenen så att jag såg runt bättre. Den var jätte stor och när jag stod där så såg jag en bro som ledde till nötfabriken. Så vi bestämde oss för att gå dit.
Men plötsligt var vi framme hos mina föräldrar som tydligen var målet med resan. Vi hade kommit rätt. Men min mamma var bara där än så länge och min kompis gick. Så jag gick in i den stora salen som var omringad av garderober. Där sitter mamma med skruvmejsel och elektriska prylar (vilket är väldigt ovanligt). Hon har en robbot framför sig som pratar och städar. Hon säger att det är min mormor men att något är fel med henne.
-Jag tror att batteriet håller på ta slut, säger mamma
-Ladda det då eller byt ut det till ett nytt.
Men tydligen är det förbjudet att stänga av en robot, det är som att döda en person. Vi gör det ändå och då upptäcker vi att batteriet som mormor har satt in i sig själv inte passar, det är för litet. Så vi börjar leta och greja för att få det att passa och då hör vi ytterdörren!
- Det är pappa, säger mamma. Vi måste gömma henne.
Jag ställer in mormor i en garderob och så kastar jag en filt över verktygen och allt som ligger framme på golvet. Pappa märker inget, vi går till ett köpcentrum. Mega stort! Det var rullband runt mellan varje affär. Man behövde knapp gå själv. Jag kommer ihåg att jag åkte upp några våningar och så satte jag mig vid ett cafe. Där fanns tydliga gäng med mc gubbar och hip hoppar killar. De var kompisar. Och jag bara satt där i ett super modernt köpcentrum och undrade vad detta var för värld.
Vad tror ni detta betyder? Brukar ni komma ihåg era drömmar?
