Strävandet till att bli nöjd
Detta strävandet. Ibland vill man bara ha mer, något annat, något nytt. Allt förutom det man har. Det handlar inte om materiella saker. Det är känslor, upplevelser och att lära sig saker. Jag vill känna annorlunda och göra annat.
Rätt eller fel? Oftast vet jag inte om det jag ger mig in på är rätt. Rätt för mig, rätt i tid os.v. Oftast måste jag bara göra det och sen känna efter. Det kan ha sina konsekvenser. Som att man har slösat tid på något som var "fel". Bara erfarenheterna är det man fått ut av sitt kämpande. Är det tillräckligt?
Sen tror jag också att det kan ändras på vägen. Det dyker upp ett nytt mål. Att jag känner att något är bra och att jag verkligen vill "det här". Men sen märker jag att NEJ det var inte alls vad jag trodde. Det har hänt så många gånger. Det kan var allt från utbildning, kille eller var jag ska flytta.
Jag har alltid tänkt att för att uppnå lycka behöver man vara nöjd. För visst kan man inte vara lyckig om man inte är nöjd med sitt liv, med det man har uppnått, gjort och personer man delar det med? Samtidigt kan man inte "få/göra" allt man vill och då kan man aldrig bli nöjd...Jo kanske om man bara accepterar utan att vara nöjd? Bara vara i nuet. Som buddister tror.
Och slutligen tänker jag... Om man nu skulle vara nöjd med precis ALLT. Vad skulle det då finnas att leva för? Jag kan känna att mitt begär efter mer är det som driver mig framåt.
Vad tror ni om att vara nöjd och strävandet?
Rätt eller fel? Oftast vet jag inte om det jag ger mig in på är rätt. Rätt för mig, rätt i tid os.v. Oftast måste jag bara göra det och sen känna efter. Det kan ha sina konsekvenser. Som att man har slösat tid på något som var "fel". Bara erfarenheterna är det man fått ut av sitt kämpande. Är det tillräckligt?
Sen tror jag också att det kan ändras på vägen. Det dyker upp ett nytt mål. Att jag känner att något är bra och att jag verkligen vill "det här". Men sen märker jag att NEJ det var inte alls vad jag trodde. Det har hänt så många gånger. Det kan var allt från utbildning, kille eller var jag ska flytta.
Jag har alltid tänkt att för att uppnå lycka behöver man vara nöjd. För visst kan man inte vara lyckig om man inte är nöjd med sitt liv, med det man har uppnått, gjort och personer man delar det med? Samtidigt kan man inte "få/göra" allt man vill och då kan man aldrig bli nöjd...Jo kanske om man bara accepterar utan att vara nöjd? Bara vara i nuet. Som buddister tror.
Och slutligen tänker jag... Om man nu skulle vara nöjd med precis ALLT. Vad skulle det då finnas att leva för? Jag kan känna att mitt begär efter mer är det som driver mig framåt.
Vad tror ni om att vara nöjd och strävandet?
