Gipsfri!
Vet inte när juag är uppe på stången igen men snart hoppas vi. Jag får inte dansa något som ger belastning på foten sa läkaren men poledance är ju luftakrobatik hehe.
Vad tycker ni? Ska dödshjälp legaliseras?
Jag undrar hur länge det har varit så, om de märkte nyss men det varit förhöjt i några veckor?
För det blir ju inte giftigt över en natt precis.
Detta är tredje och sista delen i min artikelserie om vargar. Första delen kan ni läsa här: *Vargen på spåren* och den andra delen finns i detta inlägg: *Att jaga instinktivt*
Nytt blod behövs i stammen
Vargkranie bilder från http://www.nrm.se
Forskare och genetiker vid Sveriges lantbruksuniversitet har sammanställt vargarnas släktskap och det ser oroväckande ut. Fem stycken vargar skapade Sveriges vargstam vilket innebär att alla är släkt med varandra. Det kallas inavel och är skadligt för vargar.
Med hjälp av DNA kan genetiker ta reda på vilken vargindivid det är och klargöra vilka som är familj och släkt. Genom denna teknik har det byggts upp ett släktträd på alla Skandinaviens vargar. Det behövs nytt blod i stammen.
– Konsekvenserna med inavel är att vargarna får ”minskat livsduglighet”. Många bär på skadliga gener som förs vidare. Pälskvaliteten blir sämre till exempel, vilket gör att pälsen inte isolerar lika bra. Då fryser vargarna lättare och har mindre chans att överleva, säger Mikael Åkesson genetiker på Sveriges lantbruksuniversitet.
Andra konsekvenser är att kullstorlekarna blir mindre. ”Fitnessegenskaperna” har försämrats. Det kan vara det fysiska utseende hos hanarnas kön, att testiklarna inte vandrar ner i pungen som de ska. Vargen blir då inte könsmogen och kan inte reproducera sig så att flocken blir större.
– Chansen till reproduktion är den viktigaste egenskapen en varg kan bära på och denna påverkas av inaveln.
Det kan även vara så att vargen inte blir accepterad av flocken på grund sitt utseende till följd av inavel. Inavel ger vargarna sämre allmän hälsa så kallad livsduglighet. Många vargar överlever inte tillräckligt länge med sin dåliga hälsa för att hinna reproducera sig.
Under analyser av vargarnas skelett som sker på Naturhistoriska riksmuseet har forskare sett att vargar har fått ryggkotsmissbildningar. Det är svårt att veta hur mycket vargarna lider av inavelns konsekvenser men man kan gissa sig till att om kroppen förändras drastiskt så blir vargen mindre rörlig och en sämre jägare. Tänderna är mer missformade i dag jämfört med på 80-talet. Forskning pågår men forskarna vet ännu inte om vargar känner smärta av missbildningarna. Forskning på de allvarligaste fallen av inavel är svår att utföra eftersom att de vargarna dör tidigt.
– Det som hotar vargens framtida existens är inavel, antalet vargar i Sverige är i nuläget inte livshotande. De behöver nya immigranter och därmed nytt blod.
Bild på vargens underkäke
LESLY VALENCIA
Jag såg dokumentären "Good Hair" från 2009. Det var riktigt intressant och hade roliga inslag.
Good hair handlar om hårkulturen och då främst mörkhyade kvinnor, afro och krulligt är "bad hair". I början berättar de om ”Relaxer” som alltså är en rakpermanent. Han var på fabriken som tillverkade permanentkrämer och även på laboratorium för att fråga forskarna om vad som är i krämerna. Det är jättestarkt natrumhydroxid som är farlig att andas in eftersom att det ger permanenta lungskador och så kan det fräta igenom huden. De intervjuade flera olika kvinnor som berättade om sitt hår hur ofta och hur länge de har använt relaxer, kvinnorna berättar hur det svider och bränner. Det finns även "kids-perm" och börjar permanenta sina barn vid treårsålder.
Det här är med andra ord katastrof. Jag älskar lockigt och drömmer om den hårfärgen!!
”Weave”. Sen fick vi hänga med i löshårs-snacket som kostar tusenlappar! Och så åkte han till Indien för att se var håret kommer ifrån. Där finns ett tempel där kvinnor offrar sitt hår som om ingenting. Det är till Gud. Men de som köper upp håret från templet tjänar miljoner på att exmportera det. Hårbranschen domineras av asiater.
Ett litet roligt inslag är när män får svara på frågan om vad de tycker. Många svarade att om tjejen har för fint hår så betyder det att hon kommer att vara dyr att försörja, haha och att man ALDRIG någonsin får röra en mörkhyad kvinnas hår. Till kvinnans försvar erkänner hon att ´Ja att röra mitt hår är en intimzon och att duscha med en man är mer intimt än att ha sex, då måste han vara the one.´
Och i slutet så visar de upp en jättestor tävling där berömda frisörer gör var sin show och tävlar om pengar till sin salong. Det är här alla hårtrenderna sätts för mörkhyade kvinnor. Och just nu ska det vara långt och rakt! Thats good hair.
Dagens fråga, vad är bra/fint hår för dig?
Att jaga instinktivt
(Bildbanks bild)
En varg är kapabel till att döda en fullvuxen älg själv. Men vargar jagar oftast i flock, speciellt om det är ett stort djur som är bytet. Frågan är om allt dödande är meningsfullt?
– En varg kan bita fler byten än vad den skulle behöva för att bli mätt. Det är för att jaktinstinkten triggas igång. Till exempel om en varg är på en gård och har massor med får under näsan på sig, säger Inga Ängsteg på Viltskadecenter.
Vargen jagar oftast bara stora djur som älg och hjortar under vinterhalvåret. På sommaren äter vargar ungvilt, smådjur, bär och ägg. En varg som dödat ett stort djur äter sällan upp allt. Resterna utnyttjas av till exempel en järv, räv eller björn. Vargar kan även döda i självförsvar, de är väldigt måna om sitt revir och ifall till exempel en hund närmar sig för mycket så attackerar vargen för att hunden inkräktar. Även en hund kan attackera vargar av sin biologiska natur. Speciellt vanligt är det om bägge är hannar för att då vill hunden visa sig starkast.
Viltskadecenter i Grimsö arbetar med att skydda tamdjur emot rovdjurs angrepp. När det gäller att skydda hundar från vargangrepp så har viltskadecenter tagit fram metoder som stängsel och pinglor.
– Ägaren fäster en låtande pingla på hundens halsband. Ute i skogen hör vargen pinglan och associerar det med människor. Vargar är rädda för människor och drar sig därför undan, säger Inga Ängsteg på Viltskadecenter.
Det finns även speciella västar som ägaren kan trä på sin hund. Den skyddar hunden från bett av varg och även emot vildsvinsattacker.
Hej i dag skriver jag lite om nagelvård. Jag har fått kommentarer och mejl att det är roligt att se bilder på mina naglar och att det är fachinerande att jag har egna naglar och att jag orkar hålla på fixa dem. Jag tycker att det är fachinerande att vissa personer alltid har salongsfixade naglar och undrar hur de har råd. haha
Första bilden längs upp är en elektrisk nagelfil, man sätter på ett huvud och så kan man fila, forma, polera och rengöra. Elfilen går att ställa in vilket håll den ska snurra åt och vilken hastighet. Den är uppladdningsbar och hör till en större apparat som även har en liten luftblåsare när man har nymålade naglar. Torkar jättefort.Om svaret är rätt eller inte kan tolkas på olika sätt. Men om det inte finns något svar så existerar det inte? Men hur är det då med spöken och Gud? De som inte har upplevt eller sett något övernaturligt kan väll inte tro på att det existerar? Jo men det finns extremt troende människor som vet att Gud existerar och att bibelns historia är sann. Alltså behöver allt vara vetenskapligt?
Hur går det ihop med empirism teorin om att erfarenheter kan vara vetenskapliga? Om alla svanar du någonsin sett hittills har varit vita så drar du automatiskt slutsatsen att det bara finns vita svanar. Men om någon skulle berätta för dig att det finns svarta svanar skulle du tro på det? Om hundratusentals människor säger att det finns en Gud skulle du tro på det? Jag tror att en viss del av vetenskapen handlar om övertygelser. Någon sa en gång att jorden var platt och hela befolkningen såg det som den enda sanningen. I framtiden kommer dagens sanningar att bli överstrykta då ny forskning visar en ny sanning.
Kan man då tro på vetenskapen om den ändras? Det enda riktiga är att världen är under ständig förändring. Så min fråga är: behöver verkligen allt vara vetenskapligt bevisat? Finns det någon mening med vetenskapen? Är syftet att hela världens existens ska vara vetenskapligt bevisat? Behöver man forska om allt för att konstatera att det existerar.
Inom den filosofiska världen finns inget som bara har ett svar och absolut inget rätt svar. Alla frågor går heller inte räkna ut matematiskt med hjälp av former. Man undrar, kommer vetenskapen någonsin kunna lyckas täcka tomrummen och nå sitt syfte att få fram alla sanningar ur alla frågor? Nej jag tror inte det. Men till dess är vetenskapen något bra att luta sig emot under förvirring.
Alla är olika, vissa behöver se med egna ögon medan andra kan tro utan bevis. Därför finns olika metoder och olika former av vetenskap för att alla ska kunna hitta något som passar en själv. För att alla på ett eller annat sätt ska bli övertygade om att de har det rätta svaret.
Vad tror ni? Kan man tro utan bevis? Kan man veta utan vetenskap?
♥Källa: Theory and reality av Peter Godfrey-Smith
Från lek till prestation
Djurgårdshofs flickorna spelar match på Östra gymnasiet den 13 mars.
Det är vattenpaus på handbollsskolans träning, flickorna springer till bänken där vattenflaskorna står, bredvid ligger ett orange block och pennor utspritt. En av flickorna får syn på en Topp Hälsa tidning med Linda Bengtzing i träningskläder på omslaget.
– Ska man bli som hon!? säger Sofie Larsson och tar upp tidningen.
De börjar diskutera idoler som stora artister i USA. En av flickorna berättar att när hon kollar på handbollsmatcher på teven så brukar hon önska att hon blev lika bra som dem.
– Många idrottsstjärnor har berättat att de haft en förebild och sagt att de hjälpt dem. Men det finns även en fara med det, till exempel om man tittar på filmklipp inför en match så kan det lätt bli så att man börjar tänka för mycket på hur man ska göra, säger Idrottspsykologen Kalle Tedman.
Kalle fortsätter berätta att man som barn vanligtvis inte hittat någon förebild än och då blir oftast tränaren det.
– Glenn är min handbollsidol, säger Anna Lindgren och det blir plötsligt högljutt när alla håller med.
Glenn Foltas är tränare för de 9-10 åriga flickorna i Djurgårdshof i Stockholm.
– Vi hade inga riktiga förebilder när jag var liten utan när vi kollade på matcherna på teven så jämförde vi oss med den personen som hade samma position som vi själva hade i laget, säger Glenn Foltas.
Djurgårdshofs tränare Glenn Foltas i svart håller i uppvärmning inför matcherna som spelades på Östra Gymnasiet i Skogås. Första matchen förlorade de med 5-11 och andra matchen vann de med 6-12. Glenn startade upp laget den 12 september 2009.
Hur viktigt är det med stöd?
Pausen är slut, en flicka hoppar ner från ribbstolen som hon hunnit klättra upp på, alla springer tillbaka till planen. De står parvis i led och tränaren står bakom första paret. Kolla framåt säger han och flickorna fnissar för att de försökt fuska. Rätt som det är så kastar Glenn bollen bakifrån så att den kommer ut framför första paret. Det handlar om att konkurera ut den andre i paret så att hon själv får göra mål. Den som tar bollen först ska springa fram till målet och skjuta. Den som inte lyckats få bollen ska försvara målet. De tävlar, springer snabbt och många gånger hamnar de på golvet. En spelare ramlar och den andra spelaren som ska försvara målet går till sin kompis och ser hur det gick. Det var ingen fara. Man kan tydligt se vilket stöd flickorna ger varandra.
– Det är även en trygghet för barnen i den åldern att ha sina föräldrar i hallen under träningar och matcher. Då blir det roligare och de presterar bättre, säger Glenn Foltas.
Villmas Roths mamma kommer in i hallen och småjoggar till andra sidan, hon sätter sig på bänken och vinkar glatt till sin dotter. Villma ser henne och blir glad, hon börjar springa fortare på planen och får mer energi. Nina Roth brukar alltid komma och kolla på övningsmatchen som är i slutet av varje träning på tisdagskvällar. De bor i närheten. Båda kompisarna Villma Roth och Anna Lindgren medger att det känns bra med stöd från sina föräldrar.
– Det är roligt när mamma och pappa kommer till matcherna, fast ibland är det pinsamt för min mamma är alltid den som börjar heja säger Anna Lindgren och skrattar.
Efter träningen den 8 mars samlades vännerna Marina Ruokolainen, Sofie Larsson och flätade Vilmas Roth hår och pratade handboll.
Stöd till att prestera mer
Kalle säger att det kan vara svårt att hitta en balansgång i sitt presterande. Det får inte bli en negativ press på barnen. Som förälder och tränare är det viktigt att inte ge fel budskap oavsett om det blir vinst eller förlust på en match.
– Jo det är ganska viktigt att vinna matchen, man blir gladare om man vinner, säger Villma Roth.
När vi pratar i gruppen kan majoriteten hålla med om att de spelar för att bli bra på sporten. De vill bli duktiga och prestera bra. Några skojar om att de vill bli proffs. Flickorna säger att det är viktigt att göra mål och försöka vinna men att det inte gör något om man förlorar.
– Det viktigaste är att prestera på sin nivå och göra det man kommit överrens om i laget. De är inte dumma i den åldern de förstår att det går ut på att göra mål, säger Kalle Tedman.
En annan förälder håller inte med om dessa reaktioner vid förlust utifrån sin dotters agerande.
– Jag tror inte att de känner av en förlust i den åldern. Det är mest föräldrarna som diskuterar med varandra och vill att barnen ska vinna, säger Liana Ruokolainen som är Marinas Mamma.
Glenn berättar att det är lite olika reaktioner i laget när de förlorat en match. Då blir de lite tystlåtna och hänger med läppen en stund men sen märker han att det har släppt inför nästa match om det exempelvis är en turnering. Målet är att alla ska gå hem nöjda.
Kalle tycker att man som tränare ska var uppmuntrande vid förlust, plocka fram vad som har varit bra och ge förslag på förbättringar.
Efter matchen i Östra gymnasiet i Skogås samlas alla barnen och vissa föräldrar i omklädningsrummet för en analys. Flickorna är trötta och svettiga. Två flickor sitter på golvet och hjälps åt med att knyta upp varandras skor. Någons lilasyster springer runt och sparkar på en handboll, hon tycks vara den enda som har energi kvar. Glenn står lutad mot en stor spegel och med armarna i kors. Ja vad tycker ni om matcherna? frågar han öppet till alla flickorna. Det var många dåliga passar i första matchen ropas ut. Och jag tappade bollen för många gånger tilläger en röst. Glenn svarar att det kanske fler gjorde i laget och gör om meningen till ”Okey VI tappade bollen för många gånger och passade lite uselt”, ska vi försöka tänka på det till nästa match? säger han. Flickorna ser nöjda ut och en godispåse har åkt fram ur någon väska. Glenn ger avslutningsvis lite beröm och uppmuntran, han böjer sig ner och plockar i sin väska. Flickorna börjar byta om. Villma tar ur den röda godisklubban ur munnen och frågar.
–Glenn! När är nästa match? Jag längtar.